Ta mig igenom din vecka så här långt. Så sa en kompis till mig när vi åt lunch i torsdags. Jag tyckte att det var ett jävligt intressant sätt att påbörja en konversation. Vad innebar det egentligen? Vem trodde han att jag, för att inte tala han själv, var egentligen? Vi alla får väl försöka hanka oss fram i livet och göra så gott vi kan. Jag är däremot ingen content-jägare som gör en massa saker jämt och ständigt. Jag arbetar med marknadsanalys. Det är spännande men det är också ett helt vanligt jobb. Det var däremot däri – i marknadsanalysen – som min vän Jerry tog fäste.
- ”Ja, där ser du” sa han med friterad torsk i hela munnen. ”Du har väl gjort en och annan spännande marknadsanalys tänker jag? Inte sant? Du berättar nästan aldrig om det. Du jobbar med marknadsanalyser, och du är den enda jag känner som gör det. Du vet hur intresserad jag är av människor. För att inte tala om hur intresserad jag är av statistik. Statistik om människor, det är ju just vad en marknadsanalys handlar om. Du, du borde verkligen berätta mer” avslutade Jerry innan jag samlade ihop en stor skopa med torsk, potatismos och sås på sin silvriga gaffel.
Jag var tvungen att stanna upp i mitt ätande. Med rädsla för att bli tjock hade jag undvikit torsken idag och stirrade därför ner i min Caesarsallad med en enda tanke i skallen: Det var värst vad han verkade han snöat in på marknadsanalys. Det var i detta som mitt uttalande grundade sig i sedan.
- ”Du kanske själv skulle arbeta med marknadsanalys då, du som verkar veta så himla mycket”. Jerry försökte avbryta men jag tystade honom. ”Och förresten; vad är det där med att du skulle vara så intresserad av människor plötsligt? Det känns verkligen inte så, som du pladdrar hela tiden. Jag visste inte ens att du visste att jag arbetade med marknadsanalys. Det kom som en chock, en smärre en. Och vad var det där med statistik…”
- ”Allt jag försöker säga är att jag gärna vill veta lite mer om dig, OK? Du jobbar med marknadsanalys och just idag är jag intresserad av att höra om det. Kan du göra mig den tjänsten, snälla fina du?”
Jag visste inte vad han hade i kikaren den här gången. En sak stod dock klart: Det handlade varken om mig, andra människor eller om marknadsanalys i stort.