Livet och städhjälp

Under en period arbetade jag med städhjälp. Idag tänker jag tala om den perioden. Det kommer i stort sett inte handla någonting om själva arbetet med städhjälp. Detta har jag nog pratat om tillräckligt, skulle jag säga. Håller ni inte med?

Nej, istället ska jag fokusera på den tid under vilken jag kanske var lyckligast i livet. Det var en oerhört trivsam period. Mittemellan alla måsten och ungdomen. Jag talar förstås om perioden då jag precis avslutat mina gymnasiestudier. Tiden innan då jag ville hitta mig själv. Mellan 20 och 22 – den, enligt mig, perfekta perioden i livet.

Jag hamnade på städhjälp genom mamma. Hon hade arbetat med det sedan vi kom till Sverige och det föll sig naturligt för mig att haka på. Jag visste att det inte var städhjälp jag ville jobba med föralltid men det var en bra inkörsport på arbetsmarknaden. Det var roligt och trevligt och jag fick träffa massor av trevliga människor på kuppen.

Det var också under denna period som jag tagit mig ur ett destruktivt förhållande. Jag var ”fri” för första gången på ganska många år. Det kändes fint att kunna lägga det svåra bakom mig. Tiden som städhjälp var liksom det första av många kapitel i livet som skulle följa. Jag kände att jag kunde andas in livets fina sidor igen. En fantastisk känsla.

Jag bodde också väldigt bra här. Det var väldigt litet men med maximal mysighetskänsla. Det var faktiskt en oerhört trivsam liten lägenhet jag hade hamnat i. Jobbet som städhjälp innebar förstås att man besökte många olika människor på olika platser. Vad jag däremot kan konstatera är att många av de jag hjälpte bodde i krokarna. En kort väg till arbetet ska inte underskattas. Har jag rätt?

Det var också under dessa år med städhjälp jag mötte min framtida sambo. Personen som skulle kasta omkull allt jag visste om kärlek och tog mig med storm. Vi påbörjade, där och då, ett liv ihop. Vi anade bara inte hur länge vi faktiskt skulle komma att höra ihop. Fina tider, det var det verkligen.

Jag minns att jag, när jag upphörde med jobbet som städhjälp, var lite rädd. Kanske var den fina perioden mer förknippad med jobbet än vad jag kunde ana? Som tur var så var inte detta fallet. Städhjälp var fint, men det goda livet fortsatte ändå!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.